Sverige: en kasinoekonomi?
När jag började som doktorand i början av 1990-talet var en viktig anledning till tillkomsten av det forskningsprogram som jag deltog i att Sverige hade så många framgångsrika storföretag. Sverige, tillsammans med Schweiz var då bäst i Europa med avseende på antal storföretag i förhållande till folkmängd. Den svenska företagsledarstilen byggde mycket på decentraliserat ansvar och förtroende och sågs av många som en konkurrensfördel. Farhågor restes i samband med fusionsplanerna mellan Renault och Volvo att detta skulle bli en olycklig kulturkrock och att franskt management inte var så välutvecklat.
Motstånd i form av frivilligt arbetsuträde
Min blogg-kollega Jan Ch Karlsson har sammanställt en förtjänstfull och angelägen bok om motstånd i arbetslivet. En aspekt av motstånd som jag dock saknar i boken är det motstånd som människor gör när de inte ställer sig till arbetsmarknadens förfogande av olika skäl. Samhället intar gärna en fördömande syn till dem som frivilligt avstår från att lönearbeta eller vara egenföretagare. Än värre har det varit historiskt. Jag läste på nytt nu i sommar Harry Martinsons roman ”Vägen till Klockrike” (1948) som handlar om luffaren Bolle vid perioden av förra sekelskiftet. I boken beskrivs hur Bolle lämnar sitt arbete som cigarrmakare för att vandra runt i Sverige. Skälen till detta var flera; olycklig kärlek, växande konkurrens från cigarrmaskiner, dålig lön och inte minst ofrihet: ”…att man [inte] kan gå ut om dörren och hämta luft när man vill” (s. 12). Bolle och en kumpan bestämmer sig för att göra cigarrer på egen hand men det är svårt att få tag på råvara eftersom de ses som oseriösa ”skuttare”. Pengarna för de cigarrer de kunde tillverka räcker till en amerikabiljett som emellertid Bolle förlorar en lottkastning om.
Pumpen och det hela – en nätverksstudie
När vi skulle öppna sommarstugan efter vinterstängningen var vi lite oroliga för vattenpumpen. Vi pumpar upp sommarvatten från sjön och det hade kommit en köldknäpp i höstas innan vi tömt systemet. Det var risk att pumpen eller något rör spruckit. Men rörmokaren i Molkom vägrar komma hit. ”Det är en så enkel sak, det klarar ni själva”, säger han. ”Enkel match!” Men inte gör vi det. Lise anser att allt tekniskt är karlgöra, men för mig är allt tekniskt mysterier. Vi behöver hjälp.
Utsikten i Tasmanien och inflytandet i Queensland
När det stora kontoret i innerstan i en storstad i Queensland skulle renoveras, fick de anställda vara med och bestämma hur arbetsplatsen skulle utformas. Nästan alla deras förslag accepterades och sattes i verket, till exempel luftkonditionering vid skrivborden, material i tak och golv som minskade ljudnivån, ergonomiskt utformade kontorsstolar och duschrum. De anställda uppskattade mycket sin fysiska arbetsmiljö.
Lyft fram arbetsvetenskapens ekonomiska värde!
På FALF:s arbetslivskonferens i Malmö diskuterades att arbetslivsforskning inte längre sågs som ett prioriterat område bland politiska beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Detta framhölls delvis bero på det ekonomiska perspektivets styrka bland politiska beslutsfattare. Många presentatörer på konferensen vittnade om att ekonomiska överväganden kraftigt har kommit att styra arbetsförhållandena för många olika slags yrkesgrupper. I ett landsting har t.o.m det ekonomiska perspektivet givits en överordnad ställning i etiska dilemman och målkonflikter.
Arbetssäkerhet är inte så lätt
I måndagens tidningar (http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=5347008 och http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5367005) fanns att läsa om en arbetsplatsolycka på LKAB-området i Kiruna. En man voltade med den truck han körde och blev svårt skadad. Det är en tråkig och allvarlig händelse som visar på hur svårt det är med arbetssäkerhet på en arbetsplats där flera företag samverkar. Den skadade var nämligen inte anställd på LKAB och inte heller på KGS (Kiruna grus- och stenförädling), utan på ett entreprenörsföretag. Vems är egentligen ansvaret för att det kanske saknades ett tippskydd? Det är lätt att säga att det är ”arbetsgivarens ansvar”, men i en sådan komplex situation är det inte självklart var gränserna går mellan olika arbetsgivares ansvar. I senaste numret av Arbetarskydd finns mer att läsa om risker på jobbet (http://www.arbetarskydd.se/administration/kommentarer/article144913.ece).
Släpp fångarna loss det är vår! (ang Grekland)
Så godtogs det grekiska räddningspaketet. Som oftast är i sådana här sammanhang har myntet två sidor. Dels att Grekland inte har fört en ansvarsfull ekonomisk politik och att ett sådant räddningspaket kommer att skapa mycket frustration framöver både i Europa och inte minst i Grekland. Men också att krisen sätter fingret på problem med hela Euro-projektet. Grekland har helt enkelt fått en för stark valuta i förhållande till den egna ekonomins styrka och konkurrenskraft och kommer att få mycket svårt att betala tillbaka de stora skulderna särskilt om landet inte kan stärka sin konkurrenskraft genom en devalvering. Euron har bidragit till en hög inflation och att grekerna har byggt sitt välstånd genom att sälja allt dyrare tjänster till varandra utan att valutans värde har justerats tillföljd av inflationen.
Falska fakta
Ord som är mycket viktiga kan ibland låta lite konstiga. Ett sådant är ”faktoid”. Faktoider är uttalanden som framstår som fakta, men som i själva verket inte är det. Jag vet inget annat område som är så fullt av faktoider som pratet om arbetslivet. Och – sorgligt att säga – det finns arbetslivsforskare som bidrar med faktoider till vad som ibland kallas den allmänna debatten.
Vad är problemet med rörliga löner?
Den senaste tiden har det varit strid i Telia Sonera och Nordea kring att svenska staten inte vill att det skall betalas ut rörliga löner till chefer i statliga bolag. Det känns på många sätt som en återgång till förr när löner var mer fasta och stabila. Anders Borg motiverar detta med att risktagande annars blir för högt. När man på detta sätt vill minska risktagandet bör rimligen också vinst- och utvecklingsmöjligheterna också begränsas. Särskilt Nordea har efter senaste bankkrisen utvecklats på ett utomordentligt gott sätt inte minst genom förvärv av bankföretag i övriga nordiska länder. Rörliga ersättningar kan ha spelat en avgörande roll för bankens framgång.
High five i restaurangen
Sällan har jag sett så mycket köks- och serveringspersonal göra high five. Egentligen tror jag att jag aldrig förut sett köks- och serveringspersonal göra high five.
Det började med att ett av de största ovädren på åratal drog in med storm och drivande regn över New Jersey. Gatlyktor, trafikskyltar och träd blåste ned och de få människor som vågade sig ut fyllde snart papperskorgarna med spretande sönderblåsta paraplyer. Och så gick strömmen i downtown New Brunnswick, inklusive på det hotell där jag bodde.
