Lyft fram arbetsvetenskapens ekonomiska värde!
På FALF:s arbetslivskonferens i Malmö diskuterades att arbetslivsforskning inte längre sågs som ett prioriterat område bland politiska beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Detta framhölls delvis bero på det ekonomiska perspektivets styrka bland politiska beslutsfattare. Många presentatörer på konferensen vittnade om att ekonomiska överväganden kraftigt har kommit att styra arbetsförhållandena för många olika slags yrkesgrupper. I ett landsting har t.o.m det ekonomiska perspektivet givits en överordnad ställning i etiska dilemman och målkonflikter.
Arbetssäkerhet är inte så lätt
I måndagens tidningar (http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=5347008 och http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5367005) fanns att läsa om en arbetsplatsolycka på LKAB-området i Kiruna. En man voltade med den truck han körde och blev svårt skadad. Det är en tråkig och allvarlig händelse som visar på hur svårt det är med arbetssäkerhet på en arbetsplats där flera företag samverkar. Den skadade var nämligen inte anställd på LKAB och inte heller på KGS (Kiruna grus- och stenförädling), utan på ett entreprenörsföretag. Vems är egentligen ansvaret för att det kanske saknades ett tippskydd? Det är lätt att säga att det är ”arbetsgivarens ansvar”, men i en sådan komplex situation är det inte självklart var gränserna går mellan olika arbetsgivares ansvar. I senaste numret av Arbetarskydd finns mer att läsa om risker på jobbet (http://www.arbetarskydd.se/administration/kommentarer/article144913.ece).
Släpp fångarna loss det är vår! (ang Grekland)
Så godtogs det grekiska räddningspaketet. Som oftast är i sådana här sammanhang har myntet två sidor. Dels att Grekland inte har fört en ansvarsfull ekonomisk politik och att ett sådant räddningspaket kommer att skapa mycket frustration framöver både i Europa och inte minst i Grekland. Men också att krisen sätter fingret på problem med hela Euro-projektet. Grekland har helt enkelt fått en för stark valuta i förhållande till den egna ekonomins styrka och konkurrenskraft och kommer att få mycket svårt att betala tillbaka de stora skulderna särskilt om landet inte kan stärka sin konkurrenskraft genom en devalvering. Euron har bidragit till en hög inflation och att grekerna har byggt sitt välstånd genom att sälja allt dyrare tjänster till varandra utan att valutans värde har justerats tillföljd av inflationen.

