Sverige: en kasinoekonomi?
När jag började som doktorand i början av 1990-talet var en viktig anledning till tillkomsten av det forskningsprogram som jag deltog i att Sverige hade så många framgångsrika storföretag. Sverige, tillsammans med Schweiz var då bäst i Europa med avseende på antal storföretag i förhållande till folkmängd. Den svenska företagsledarstilen byggde mycket på decentraliserat ansvar och förtroende och sågs av många som en konkurrensfördel. Farhågor restes i samband med fusionsplanerna mellan Renault och Volvo att detta skulle bli en olycklig kulturkrock och att franskt management inte var så välutvecklat.
Motstånd i form av frivilligt arbetsuträde
Min blogg-kollega Jan Ch Karlsson har sammanställt en förtjänstfull och angelägen bok om motstånd i arbetslivet. En aspekt av motstånd som jag dock saknar i boken är det motstånd som människor gör när de inte ställer sig till arbetsmarknadens förfogande av olika skäl. Samhället intar gärna en fördömande syn till dem som frivilligt avstår från att lönearbeta eller vara egenföretagare. Än värre har det varit historiskt. Jag läste på nytt nu i sommar Harry Martinsons roman ”Vägen till Klockrike” (1948) som handlar om luffaren Bolle vid perioden av förra sekelskiftet. I boken beskrivs hur Bolle lämnar sitt arbete som cigarrmakare för att vandra runt i Sverige. Skälen till detta var flera; olycklig kärlek, växande konkurrens från cigarrmaskiner, dålig lön och inte minst ofrihet: ”…att man [inte] kan gå ut om dörren och hämta luft när man vill” (s. 12). Bolle och en kumpan bestämmer sig för att göra cigarrer på egen hand men det är svårt att få tag på råvara eftersom de ses som oseriösa ”skuttare”. Pengarna för de cigarrer de kunde tillverka räcker till en amerikabiljett som emellertid Bolle förlorar en lottkastning om.
Lyft fram arbetsvetenskapens ekonomiska värde!
På FALF:s arbetslivskonferens i Malmö diskuterades att arbetslivsforskning inte längre sågs som ett prioriterat område bland politiska beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Detta framhölls delvis bero på det ekonomiska perspektivets styrka bland politiska beslutsfattare. Många presentatörer på konferensen vittnade om att ekonomiska överväganden kraftigt har kommit att styra arbetsförhållandena för många olika slags yrkesgrupper. I ett landsting har t.o.m det ekonomiska perspektivet givits en överordnad ställning i etiska dilemman och målkonflikter.
Släpp fångarna loss det är vår! (ang Grekland)
Så godtogs det grekiska räddningspaketet. Som oftast är i sådana här sammanhang har myntet två sidor. Dels att Grekland inte har fört en ansvarsfull ekonomisk politik och att ett sådant räddningspaket kommer att skapa mycket frustration framöver både i Europa och inte minst i Grekland. Men också att krisen sätter fingret på problem med hela Euro-projektet. Grekland har helt enkelt fått en för stark valuta i förhållande till den egna ekonomins styrka och konkurrenskraft och kommer att få mycket svårt att betala tillbaka de stora skulderna särskilt om landet inte kan stärka sin konkurrenskraft genom en devalvering. Euron har bidragit till en hög inflation och att grekerna har byggt sitt välstånd genom att sälja allt dyrare tjänster till varandra utan att valutans värde har justerats tillföljd av inflationen.
Vad är problemet med rörliga löner?
Den senaste tiden har det varit strid i Telia Sonera och Nordea kring att svenska staten inte vill att det skall betalas ut rörliga löner till chefer i statliga bolag. Det känns på många sätt som en återgång till förr när löner var mer fasta och stabila. Anders Borg motiverar detta med att risktagande annars blir för högt. När man på detta sätt vill minska risktagandet bör rimligen också vinst- och utvecklingsmöjligheterna också begränsas. Särskilt Nordea har efter senaste bankkrisen utvecklats på ett utomordentligt gott sätt inte minst genom förvärv av bankföretag i övriga nordiska länder. Rörliga ersättningar kan ha spelat en avgörande roll för bankens framgång.
Lean management: Vad är det som är nytt under solen?
Läser precis en bilaga om Human Resources i Dagens industri (2010-03-22). Lean HR ingår så klart. Lean, särskilt i Toyotas tappning, är det allra hetaste även om detta företag som bekant har stora kvalitetsproblem i USA. Optimisterna säger att problemen kommer att göra företaget ändå starkare framöver till följd av sin överlägsna ledningsfilosofi. Just att det är en filosofi brukar framhållas särskilt noga, det är inte någon teknik eller något koncept, utan en filosofi som bör sväljas med hull och hår. Men vad är då filosofins kärna, såsom att existensialismens kärna är att människan föds fri och har möjlighet att göra egna val? Jo Lean managementfilosofins kärna handlar som bekant om att eliminera alla aktiviteter som inte är värdeskapande, att aktiviteter skall analyseras i detalj utifrån detta hänseende, att processer skall utarbetas i detalj och att det noga skall utvärderas hur effektivt arbetet skall utföras. Arbetet skall vidare utföras på effektivast möjliga sätt i fråga om kapitalbindning och leveranssäkerhet. Och huruvida man lyckas eller inte framhålls bero på ledningens engagemang, inte på filosofins förtjänster och tillkortakommanden. Jo se där en likhet med existensialismen, företag som inte är framgångsrika har sig själva att skylla. De är oupplysta, lättjefulla och likgiltiga.
Lean production eller organisatorisk resiliens? En betraktelse över snövintern 2010.
Stefan Tengblad, Professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Det har som bekant varit vinter i år. På riktigt, och med rekordmycket snö. SJ har närmast varit handfallet inför snömassorna och idrottshallar och butikslokaler rasar samman under trycket från snö och is. Överraskande för alla som har prognostiserat in effekterna av den globala uppvärmningen och börjat tulla på resurserna för snöröjning och stabila takkonstruktioner. Statens Järnvägar, en gång i tiden Sveriges största arbetsgivare tillsammans med försvarsmakten är uppdelat i flera bolag och underhåll handlas upp på entreprenad till lägstbjudande. Och snöröjande traktorer har fått växlarna att sluta fungera.
Stefan Tengblad
Stefan Tengblad är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och har forskat kring frågor kring arbetsorganisation, ledarskap och medarbetarskap. Exempel på detta är böckerna Den myndige medarbetaren (Liber
2003) och Medarbetarskap i Praktiken (Hällstén och Tengblad, red, Studentlitteratur).
